Hej bloggläsare!
Laura har inte tid att blogga idag. :D
Uppdatering idag den 11/11:
I somras bad jag min syster att skriva ett inlägg om att jag inte skulle hinna blogga. Hon trodde jag menade min gamla blogg; alltså denna. (snacka om en fet missuppfattning)
Jag bytte till http://dayswithlaura.spotlife.se för ett tag sedan, och det är där ni kan hitta mig. :D
Följ mig vidare på den bloggen, för det är där massa kuligheter sker.
xo
Uppdatering idag den 11/11:
I somras bad jag min syster att skriva ett inlägg om att jag inte skulle hinna blogga. Hon trodde jag menade min gamla blogg; alltså denna. (snacka om en fet missuppfattning)
Jag bytte till http://dayswithlaura.spotlife.se för ett tag sedan, och det är där ni kan hitta mig. :D
Följ mig vidare på den bloggen, för det är där massa kuligheter sker.
xo
Kompis, (hoppas) det går bra nu
Känns det bra? Lika mkt besökare?
Lycka till nu Gangstaaaaaaaaaa …
Wzp G unit!
Bortsett från att mitt bloggutseende är strykfult så JA! Jag trivs faktiskt väldigt mycket. Det är enkelt, bekvämt och snyggt. Jag behöver bara skaffa mig rutiner hehe.
Jag hoppas alla mina bloggläsare hittar hit (och inte missar min feta länk på blogg.se lmao)
Jag tror mitt bloggutseende påverkar mina bloggläsares tyckande till bloggen. Därför måste jag fixa den så snabbt jag kan, så ni känner er lika bekväma som jag.
Inshallah statistiken höjs.
Jalla, gör mig den fetaste tjänsten och sprid vidare http://dayswithlaura.spotlife.se
xo
Jag lovar er....
Buggarna är borta på fredag
Jag har uppdaterat idag på den nya bloggen; just för att se hur det går.
jag läste att buggarna and so on skall försvinna (förhoppningsvis) på fredags. (cross your fingers)
Jag känner att det är roligare med den nya bloggen, eftersom jag kan göra så mycket mer; wordpress är verkligen bäst!
De puffade mig på deras första sida. Spotlife.se .. rätt så gulligt.
DaysWithLaura
(försök alltid gå in där i första hand, sen om den hackar, så betyder det att inläggen kommer här)
Peace Love & Falafel
jag läste att buggarna and so on skall försvinna (förhoppningsvis) på fredags. (cross your fingers)
Jag känner att det är roligare med den nya bloggen, eftersom jag kan göra så mycket mer; wordpress är verkligen bäst!
De puffade mig på deras första sida. Spotlife.se .. rätt så gulligt.
DaysWithLaura
(försök alltid gå in där i första hand, sen om den hackar, så betyder det att inläggen kommer här)
Peace Love & Falafel
never to late
If paradise was a place you could go to, then we all would be there. But, the truth is that, paradise is in your heart, and it follows you with the ones you love
#deepshit
#deepshit
LoveNote: Det gamla ordspråket stämmer mycket väl....
Det gamla ordspråket stämmer mycket väl....
gammal kärlek rostar aldrig -
Jag var 11 ½ år gammal och året var 2000. Hand i hand med min bästa kompis och barndomsvän var vi på väg till ett hus där olika aktiviter för unga hölls.
Kärlek, som på den tiden var något som symboliserade äktenskap och familj var ovetande för mig. Jag var en bekymmerfri flicka och hade hela min framtid framför mig.
Jag och min vän yrade runt i huset och testade alla aktiviter, då jag plötsligt såg en kille och hans vän. Jag minns honom väl ännu idag, hans kläder, hans hår, hans leende, han sätt att gå. Jag iakttog honom på alla möjliga sätt. Hans sätt att vara förbluffade mig.
Leken började med att jag och min vän förföljde de, och väldigt snart upptäckte de våran lek och lekte tillbaka I desperat läge letade jag och min vän efter honom, men han var borta med vinden. Jag må ha varit ung som jag var, men jag minns känslan, jag minns hur det pirrade i min mage. Jag visste då att jag aldrig skulle se honom igen, han förblev ett okänt ansikte med fjärilar i magen.
Jag blev förälskad i en kille som jag aldrig bytt ett eller två ord med. Men ändå sade jag till mig själv "Jag ska gifta mig med honom i framtiden".
Det var höst, och året var 2003. Skolan hade precis börjat, och diskussionen om vilken linje till gymnasiet var redan igång. Jag, min närmsta tjejkompis och en killkompis diskuterade då plötsligt två killarna närmade sig mot oss. De hälsade på min killkompis, och av ren chock står jag stilla och ser killen jag var förälskad i som elvaåring gå förbi. Mitt hjärta slog och jag tänkte för mig själv "Oh nej, han är säkert ett år yngre". De talade om vilken linje de skulle välja till gymnasiet och jag satt fortfarande lika panikslagen och glodde.
Men jag visste, om jag inte tar chansen nu kommer han försvinna igen så jag hojtade till:
Jag: vaaaa... är du lika gammal som jag?
X: Jaaa..?
Jag: va... jag trodde du var yngre?
X: Nej jag är 15
Jag: Nej, jag tror dig inte
Jag märkte på honom att han blev smått irriterad då han sade: "Jag är alltså 15". Det var efterallt min avsikt, att hålla honom sysselsatt, så jag fortsatte ifrågesätta hans ålder.
Till slut sa han: "Om du inte tror på mig, fråga din vän. Vi är grannar"
Hans granne a.k.a min kompis slutade lektionen då han skrek ut: "Där är hon, fråga henne så kan hon berätta hur gammal jag är", och så gick han sin väg på lektion.
Av panik sprang jag mot hans vän och bad han fråga ifall han kunde fråga chans åt mig till honom. Först så skrattade han åt mig, men någon sekund därpå såg han att jag menade allvar.
Kompisen blev vår budbärare och spänningen hade precis börjat.
När han kom tillbaka med nyheterna var han dock inte lika glad: "Han sa att han inte kan bli tillsammans med dig för han känner din bror och det är som att gå bakom ryggen på honom"
Av ren irritation bad jag honom gå tillbaka med: "Vi håller det hemligt, ingen behöver veta".
Han accepterade mitt bud och plötsligt var vi ett par.
Det kanske inte var så enkelt som jag beskriver det eftersom det var en början på en vänskap och problem. Men jag visste ändå i slutändan att han skulle bli min bästa vän och min största kärlek.
X hade en ringsignal som med en melodi som han sa; "Detta är vår låt baby". Jag älskade melodin, men jag visste inte vem som sjöng. Tydligen var det KC & JoJo - All my life.
Samma dag ristade vi in våra namn samt ett hjärta och datum på en träbit. Det symboliserade vår kärlek... förevigt.
Månader gick och kampen om att dölja vårt förhållande var svårare än trott, många fick reda på att vi var ett par, och många försökte förstöra det för oss genom skitsnack.
Hans stolthet var större än kärleken till mig och sagt som det var, vårt förhållande var slut och jag blev singel. Jag var förkrossad, förstod inte hur hans stolthet kunde gå före det vi hade. Jag sa till mig själv att jag aldrig skulle förlåta honom, eller hans stolthet.
Nyårsafton, året då det skulle bli 2004 och ännu hade jag inte glömt honom. Jag ville kyssa honom men jag visste att det var lite svårt eftersom vi inte längre var ett par. Så jag chansade.
Jag chansade genom att gå till hans gård utanför hans hem. Och där stod han och smällde raketer. Jag tvekade inte för en sekund, tre minuter innan midnatt sprang jag de få meter och kysste honom. Den natten tillbrinade vi i tre timmar i ett trapphus, och pratade om hur mycket vi saknade varann.
Efter det skiljdes vi år.....
Sommaren 2006, alltså tre år senare ber min vän mig logga in på msn. X hade ringt min vän, han ville att hon skulle kontakta mig, och berätta att han vill träffa mig.
Rätt som det blev spenderade vi en hel sommar tillsammans. Jag skulle nog inte ha varit så glad, för nyheterna kom till mig då han berättade om att han skulle flytta till USA och plugga. Jag gick skrek på honom, gick min väg och aldrig ville jag se honom igen. Denna gång ville jag gå vidare, så jag åkte till mitt hemland och sade aldrig förväl till honom.
En ny kille dök upp i mitt liv, en äldre kille. Jag beslöt mig för att ge det ett försök, han var äldre vilket måste ha antytt om att han möjligtvis också var mer mogen (?).
Tre månader hade gått sedan X flyttade till USA, och jag var redan i ett förhållande med en ny.
Så en dag min mamma säger "Jag såg han idag... jag såg han ute. Han har flyttat tillbaka".
Jag vägrade tro henne, förträngde mina känslor och kände att jag var tvungen att gå vidare.
Bara några dagar efter hans flytt mailade han mig. Då han förklarade hans känslor till mig, och hur mycket han saknade och älskade mig.
Jag grät, och mådde dåligt, men jag lät mig inte tro på hans ord och avslutade det genom att gå vidare med min nye pojkvän.
Den 3:e november 2007.
En dag jag var lycklig, dagen då en ring plötsligt fick sin plats i ringfingret. Jag hade förlovat mig med min nye kärlek. Tillsammans bestämde vi oss för att gå på den albanska festen och fira det. När vi nåväl kom in, känner jag att någon tar på min axel, jag vänder mig om och ser hans syster.
Hon ler av glädje och frågar hur jag har det. Jag svarade: "Jag förlovade mig idag".
Det tog mig inte många sekunder då jag fick syn på X. Jag ville verkligen inte träffa honom, månader hade gått och jag ville bara gå vidare. Så jag fortsatte förtränga mina känslor och gick vidare.
April, 2009. Bröllopet skulle falla i juli månad. Något jag längtade efter, allt var planerat. Klänningen stod framme, lokalen var bestämd, gästerna fick inbjudan. Det enda som fattades var att vänta till månaden juli, och då jag skulle kalla mig själv för fru.
Något hände i maj månad, vi valde att skjuta upp bröllopet, vilket senare ledde till att vi gjorde slut. Vi funkade inte, men det var bäst så.
Sommaren var slut och augusti föll in i 2009 året. Jag hade gråtit färdigt, sörjt min tid och var tillbaka på mina ben, då jag bestämde mig för att skaffa Facebook. X och jag blev vänner på facebook, men det var inte speciellt. Vi bytte två tre ård, och inget mer med det.
15 september 2009, en natt då jag var röksugen och mina cigaretter var slut. Jag var för lat för att gå ut ett på natten och för bekväm vid datorn. Kvällen spenderades med att sitta på MSN och chatta med X. (Tänk på att vi ännu inte träffats efter nästan tre år)
Vi chattade och jag berättade om mitt röksug, han erbjöd sig att komma med cigg utanför mig. Jag skämtade bort det eftersom jag visste att han inte rökte, men tydligen hade han börjat sedan ett år tillbaka. Så han kom... och väntade. Jag trodde inte han skulle komma så jag, tills jag fick ett sms där det stod "Hallo, rymmer du från ett fängelse eller vad... skynda dig".
Enligt han så såg han att detta var ett perfekt läge för att träffa mig. Han hade själv inga cigaretter på sig, så han körde till Shell köpte ett paket och choklad. Därav han slängde halva chokladbiten, så jag inte skulle misstänka att det var menat till mig.
Efter den dagen umgicks vi varje dag. Den 29 september frågade han mig "Hej.. vart står vi...?". Mitt hjärta slog snabbare och av nervositet svarade jag "vad känner du?".
Hans svar var: "jag vet att jag inte är bra på att förklara känslor, men du vet att jag älskat dig sen dag 1, och fortfarande älskar jag dig. Jag var ung och dum när jag lämnade dig. Jag visste inte vad kärlek vad, min stolthet tog över. Jag tänkte på dig minst en gång i månaden i tre år, och jag väntade på dig fastän jag visste att du skulle gifta dig. Mina vänner bad mig gå vidare, jag grät många gånger. Jag kan inte vara utan dig, jag älskar dig och jag kommer alltid älska dig".
Tårarna föll och mina känslor flög åt alla håll. Jag kramade honom och sa "Jag har aldrig heller slutat älska dig".
Idag är vi tillsammans, bästa vänner och fortfarande lika kära. Vi har lovat varann att hämta träbiten som vi ristade in som yngre. Den ska få hänga i vårt sovrum när vi väl gift oss!
Vi gav aldrig upp oavsett vad som hände, vi älskar och älskade varandra... iallfall jag i 13 år :)
Så alla som älskar någon, släpp inte henne honom - hoppet finns så länge hjärtat slår!
// <3
Gammal kärlek rostar aldrig -
Jag var 11 ½ år gammal och året var 2000. Hand i hand med min bästa kompis och barndomsvän var vi på väg till ett hus där olika aktiviter för unga hölls.
Kärlek, som på den tiden var något som symboliserade äktenskap och familj var ovetande för mig. Jag var en bekymmerfri flicka och hade hela min framtid framför mig.
Jag och min vän yrade runt i huset och testade alla aktiviter, då jag plötsligt såg en kille och hans vän. Jag minns honom väl ännu idag, hans kläder, hans hår, hans leende, hans sätt att gå. Jag iakttog honom på alla möjliga sätt. Hans sätt att vara förbluffade mig.
Leken började med att jag och min vän förföljde de, och väldigt snart upptäckte de våran lek och lekte tillbaka. I desperat läge letade jag och min vän efter honom, men han var borta med vinden. Jag må ha varit ung som jag var, men jag minns känslan, jag minns hur det pirrade i min mage. Jag visste då att jag aldrig skulle se honom igen, han förblev ett okänt ansikte med fjärilar i magen.
Jag blev förälskad i en kille som jag aldrig bytt ett eller två ord med. Men ändå sade jag till mig själv "Jag ska gifta mig med honom i framtiden".
Det var höst, och året var 2003. Skolan hade precis börjat, och diskussionen om vilken linje till gymnasiet var redan igång. Jag, min närmsta tjejkompis och en killkompis diskuterade då plötsligt två killarna närmade sig mot oss. De hälsade på min killkompis, och av ren chock stod jag stilla och såg killen jag var förälskad i som elvaåring gå förbi. Mitt hjärta slog och jag tänkte för mig själv "Oh nej, han är säkert ett år yngre". De talade om vilken linje de skulle välja till gymnasiet och jag satt fortfarande lika panikslagen och glodde.
Men jag visste, om jag inte tar chansen nu skulle han försvinna igen så jag hojtade till:
Jag: vaaaa... är du lika gammal som jag?
X: Jaaa..?
Jag: va... jag trodde du var yngre?
X: Nej jag är 15
Jag: Nej, jag tror dig inte
Jag märkte på honom att han blev smått irriterad då han sade: "Jag är alltså 15". Det var efterallt min avsikt, att hålla honom sysselsatt, så jag fortsatte ifrågesätta hans ålder.
Till slut sa han: "Om du inte tror på mig, fråga din vän. Vi är grannar"
Hans granne a.k.a min kompis slutade lektionen då han skrek ut: "Där är hon, fråga henne så kan hon berätta hur gammal jag är", och så gick han sin väg på lektion.
Av panik sprang jag mot hans vän och bad han fråga ifall han kunde fråga chans åt mig till honom. Först så skrattade han åt mig, men någon sekund därpå såg han att jag menade allvar.
Kompisen blev vår budbärare och spänningen hade precis börjat.
När han kom tillbaka med nyheterna var han dock inte lika glad: "Han sa att han inte kan bli tillsammans med dig för han känner din bror och det är som att gå bakom ryggen på honom"
Av ren irritation bad jag honom gå tillbaka med: "Vi håller det hemligt, ingen behöver veta".
Han accepterade mitt bud och plötsligt var vi ett par.
Det kanske inte var så enkelt som jag beskriver det eftersom det var en början på en vänskap och problem. Men jag visste ändå i slutändan att han skulle bli min bästa vän och min största kärlek.
X hade en ringsignal som med en melodi som han sa; "Detta är vår låt baby". Jag älskade melodin, men jag visste inte vem som sjöng. Tydligen var det KC & JoJo - All my life.
Samma dag ristade vi in våra namn samt ett hjärta och datum på en träbit. Det symboliserade vår kärlek... förevigt.
Månader gick och kampen om att dölja vårt förhållande var svårare än trott, många fick reda på att vi var ett par, och många försökte förstöra det för oss genom skitsnack.
Hans stolthet var större än kärleken till mig och sagt som det var, vårt förhållande var slut och jag blev singel. Jag var förkrossad, förstod inte hur hans stolthet kunde gå före det vi hade. Jag sa till mig själv att jag aldrig skulle förlåta honom, eller hans stolthet.
Nyårsafton, året då det skulle bli 2004 och ännu hade jag inte glömt honom. Jag ville kyssa honom men jag visste att det var lite svårt eftersom vi inte längre var ett par. Så jag chansade.
Jag chansade genom att gå till hans gård utanför hans hem. Och där stod han och smällde raketer. Jag tvekade inte för en sekund, tre minuter innan midnatt sprang jag de få meter och kysste honom. Den natten tillbrinade vi i tre timmar i ett trapphus, och pratade om hur mycket vi saknade varann.
Efter det skiljdes vi år.....
Sommaren 2006, alltså tre år senare ber min vän mig logga in på msn. X hade ringt min vän, han ville att hon skulle kontakta mig, och berätta att han vill träffa mig.
Rätt som det blev spenderade vi en hel sommar tillsammans. Jag skulle nog inte ha varit så glad, för nyheterna kom till mig då han berättade om att han skulle flytta till USA och plugga. Jag gick skrek på honom, gick min väg och aldrig ville jag se honom igen. Denna gång ville jag gå vidare, så jag åkte till mitt hemland och sade aldrig förväl till honom.
En ny kille dök upp i mitt liv, en äldre kille. Jag beslöt mig för att ge det ett försök, han var äldre vilket måste ha antytt om att han möjligtvis också var mer mogen (?).
Tre månader hade gått sedan X flyttade till USA, och jag var redan i ett förhållande med en ny.
Så en dag min mamma säger "Jag såg han idag... jag såg han ute. Han har flyttat tillbaka".
Jag vägrade tro henne, förträngde mina känslor och kände att jag var tvungen att gå vidare.
Bara några dagar efter hans flytt mailade han mig. Då han förklarade hans känslor till mig, och hur mycket han saknade och älskade mig.
Jag grät, och mådde dåligt, men jag lät mig inte tro på hans ord och avslutade det genom att gå vidare med min nye pojkvän.
Den 3:e november 2007.
En dag jag var lycklig, dagen då en ring plötsligt fick sin plats i ringfingret. Jag hade förlovat mig med min nye kärlek. Tillsammans bestämde vi oss för att gå på den albanska festen och fira det. När vi nåväl kom in, kände jag att någon tog på min axel, jag vände mig om och såg att det var hans syster.
Hon ler av glädje och frågar hur jag har det. Jag svarade: "Jag förlovade mig idag".
Det tog mig inte många sekunder då jag fick syn på X. Jag ville verkligen inte träffa honom, månader hade gått och jag ville bara gå vidare. Så jag fortsatte förtränga mina känslor och gick vidare.
April, 2009. Bröllopet skulle falla i juli månad. Något jag längtade efter, allt var planerat. Klänningen stod framme, lokalen var bestämd, gästerna fick inbjudan. Det enda som fattades var att vänta till månaden juli, och då jag skulle kalla mig själv för fru.
Något hände i maj månad, vi valde att skjuta upp bröllopet, vilket senare ledde till att vi gjorde slut. Vi funkade inte, men det var bäst så.
Sommaren var slut och augusti föll in i 2009 året. Jag hade gråtit färdigt, sörjt min tid och var tillbaka på mina ben, då jag bestämde mig för att skaffa Facebook. X och jag blev vänner på facebook, men det var inte speciellt. Vi bytte två tre ord, och inget mer med det.
15 september 2009, en natt då jag var röksugen och mina cigaretter var slut. Jag var för lat för att gå ut ett på natten och för bekväm vid datorn. Kvällen spenderades med att sitta på MSN och chatta med X. (Tänk på att vi ännu inte träffats efter nästan tre år)
Vi chattade och jag berättade om mitt röksug, han erbjöd sig att komma med cigg utanför mig. Jag skämtade bort det eftersom jag visste att han inte rökte, men tydligen hade han börjat sedan ett år tillbaka. Så han kom... och väntade. Jag trodde inte han skulle komma, tills jag fick ett sms där det stod "Hallo, rymmer du från ett fängelse eller vad... skynda dig".
Enligt han så såg han att detta var ett perfekt läge för att träffa mig. Han hade själv inga cigaretter på sig, så han körde till Shell köpte ett paket och choklad. Därav han slängde halva chokladbiten, så jag inte skulle misstänka att det var menat till mig.
Efter den dagen umgicks vi varje dag.
Den 29 september frågade han mig "Hej.. vart står vi...?". Mitt hjärta slog snabbare och av nervositet svarade jag "vad känner du?".
Den 29 september frågade han mig "Hej.. vart står vi...?". Mitt hjärta slog snabbare och av nervositet svarade jag "vad känner du?".
Hans svar var: "jag vet att jag inte är bra på att förklara känslor, men du vet att jag älskat dig sen dag ett, och fortfarande älskar jag dig. Jag var ung och dum när jag lämnade dig. Jag visste inte vad kärlek var, min stolthet tog över. Jag tänkte på dig minst en gång i månaden i tre år, och jag väntade på dig fastän jag visste att du skulle gifta dig. Mina vänner bad mig gå vidare, jag grät många gånger. Jag kan inte vara utan dig, jag älskar dig och jag kommer alltid älska dig".
Tårarna föll och mina känslor flög åt alla håll. Jag kramade honom och sa "Jag har aldrig heller slutat älska dig".
Idag är vi tillsammans, bästa vänner och fortfarande lika kära. Vi har lovat varann att hämta träbiten som vi ristade in som yngre. Den ska få hänga i vårt sovrum när vi väl gift oss!
Vi gav aldrig upp oavsett vad som hände, vi älskar och älskade varandra... iallfall jag i 13 år :)
Så alla som älskar någon, släpp inte henne honom - hoppet finns så länge hjärtat slår!
// <3
Tekniska problem
Jag talade med snubben som fixar och trixar med hemsidan, och olyckligtvis så har Spotlife lite tekniska problem. That's just my luck!! Finally when I spread my wings... it goes all down, lol.
Finns inget att göra, än att bara återstå och se.
Jag hoppas ni har tålamod att vänta. Jag har en LoveNote på gång, och massa annat kul.
Som sagt det är bara i en månad. För min skull, om ni gillar sidan eller inte, så kan ni väl hålla ut.
Xo
Peace Love & Falafel
Finns inget att göra, än att bara återstå och se.
Jag hoppas ni har tålamod att vänta. Jag har en LoveNote på gång, och massa annat kul.
Som sagt det är bara i en månad. För min skull, om ni gillar sidan eller inte, så kan ni väl hålla ut.
Xo
Peace Love & Falafel
Ny blogg: http://dayswithLaura.spotlife.se VAD TYCKS?????
Så... nu har jag försökt fixa min lilla (strykfula) sida på spotlife. (jag gillar exempel inte att rubriken är så stor, sen gillar jag inte... något. Visst är den ful?)
Jag har överfört exakt alla inlägg till den nya bloggen. Och har redan börjat blogga för hemsidan! Jag hoppas det går bra för mig.... håll tummarna!! Jag testbloggar hela tiden. Ni får jätte gärna kika in, och säga era synpunkter.
HÅLL TUMMARNA FÖR MIG... lol
här är den nya strykfula bloggen.
DAYSWITHLAURA
In och checka sidan... sen säg vad ni hade justerat (typ allt).. lol
Pga dessa tekniska problem, skall jag avvakta med spotlife bloggen (en dag eller två). Det är för mycket krångel, och mina sista nerver håller på att gå loss!!
Dock kommer jag blogga där, precis som sagt, i en månad
Gilla ni namnet på sidan? DayswithLaura.spotlife.se
Jag har överfört exakt alla inlägg till den nya bloggen. Och har redan börjat blogga för hemsidan! Jag hoppas det går bra för mig.... håll tummarna!! Jag testbloggar hela tiden. Ni får jätte gärna kika in, och säga era synpunkter.
HÅLL TUMMARNA FÖR MIG... lol
här är den nya strykfula bloggen.
DAYSWITHLAURA
In och checka sidan... sen säg vad ni hade justerat (typ allt).. lol
Pga dessa tekniska problem, skall jag avvakta med spotlife bloggen (en dag eller två). Det är för mycket krångel, och mina sista nerver håller på att gå loss!!
Dock kommer jag blogga där, precis som sagt, i en månad
Gilla ni namnet på sidan? DayswithLaura.spotlife.se
Miss Tester
Peace Love & Falafel
Relax, take it easy, you will be more than great
Hej Laura! Jag har precis tagit studenten och jag känner mig livrädd, vet inte vad jag vill hålla på med i framtiden..Kändes så enkelt när man gick i skolan då allt var planerat på vad man skulle göra men hey välkommen till vuxenvärlden right;).. Har sökt till en del utbildningar men känner att jag vill göra mer. vill uppleva så mycket, vill inte följa samma linje jag alltid följt. har du några tips om hur man ska börja söka igenom vad man vill göra i livet och så för jag är helt förvirrad. Hur kom du fram till att du vill göra det du gör idag?
Ha en bra dag =)
Wzzzppp broder, från en annan moder!
Jag har suttit och bokstavligt talat stirrat på en vägg och försökt komma ihåg ifall jag också var rädd efter att jag tog studenten. Detta kom jag fram till: Jag var orolig veckan innan studenten eftersom jag inte visste vad jag skulle göra med mitt liv. En sak var dock säkert; Jag ville inte plugga direkt efter. Min plan var att jobba så mycket så möjligt och åka utomlands (planen misslyckades, jag brände pengarna på sprit,cigg,mat)
Två år efter min student bestämde jag mig för att plugga. Jag tror man måste vara rent psykiskt beredd på att vilja/orka plugga vidare för att klara av det. Jag visste sen första ring att jag ville bli journalist, så min plan var bara att njuta av livet.
Mitt bästa tips är: Tänk inte så mycket och lev för stunden. Du har gått i skolan i 12 år, det är dags för dig att njuta (såvida inte du vill plugga vidare, if so... DO IT!!).
Det är fullkomligt normalt att tonåringar inte vet vad de ska göra efter studenten.
You will be just fine!! Relax, work, enjoy, live, laugh. Du behöver inte veta imorgon om vad du vill bli. Svaret finner du när du minst anar det... trust me.
Jag tror, ju mer du tänker på det desto mer deprimerad blir du! Tänk inte; Njut av "sommarlovet". Ett underbart tips är dock, om du inte vill plugga! HITTA DIG ETT JOBB!!!!
Ha en bra dag =)
Wzzzppp broder, från en annan moder!
Jag har suttit och bokstavligt talat stirrat på en vägg och försökt komma ihåg ifall jag också var rädd efter att jag tog studenten. Detta kom jag fram till: Jag var orolig veckan innan studenten eftersom jag inte visste vad jag skulle göra med mitt liv. En sak var dock säkert; Jag ville inte plugga direkt efter. Min plan var att jobba så mycket så möjligt och åka utomlands (planen misslyckades, jag brände pengarna på sprit,cigg,mat)
Två år efter min student bestämde jag mig för att plugga. Jag tror man måste vara rent psykiskt beredd på att vilja/orka plugga vidare för att klara av det. Jag visste sen första ring att jag ville bli journalist, så min plan var bara att njuta av livet.
Mitt bästa tips är: Tänk inte så mycket och lev för stunden. Du har gått i skolan i 12 år, det är dags för dig att njuta (såvida inte du vill plugga vidare, if so... DO IT!!).
Det är fullkomligt normalt att tonåringar inte vet vad de ska göra efter studenten.
You will be just fine!! Relax, work, enjoy, live, laugh. Du behöver inte veta imorgon om vad du vill bli. Svaret finner du när du minst anar det... trust me.
Jag tror, ju mer du tänker på det desto mer deprimerad blir du! Tänk inte; Njut av "sommarlovet". Ett underbart tips är dock, om du inte vill plugga! HITTA DIG ETT JOBB!!!!
Trötter, blunder, sover, glader
Wzp couZins!!
If I say sömnbrist you say LAURA.
Sömnbrist.....
hehe! Denna helg har jag inte hunnit sova; först var det studenten sen vart de jubb på Swing Inn. (kaooooZ på Swing Inn igårkväll, mycket folk, mycket roligt).
Anyways, ohhhhhhhhh vad ni är underbara. Läste era gulliga kommentarer angående mig börja blogga på spotlife. Det är ju inte säkert att jag kan bli en premium bloggare, men om unika läsare hits me hard, då får jag en garanterad plats där.
Tack för era underbara och söta kommentarer, och tack för era tips om vad jag ska göra.
Visste inte ni ville läsa min "dagens outfit", men erkänn ni gillar mina BLING BLING (hustler och dollar bling)
Erkänn... erkänn dem sitter bra om man har rätt kläder på sig... lol
Natten till lördagen; us swinging on a yacht.
Peace Love & Falafel
If I say sömnbrist you say LAURA.
Sömnbrist.....
hehe! Denna helg har jag inte hunnit sova; först var det studenten sen vart de jubb på Swing Inn. (kaooooZ på Swing Inn igårkväll, mycket folk, mycket roligt).
Anyways, ohhhhhhhhh vad ni är underbara. Läste era gulliga kommentarer angående mig börja blogga på spotlife. Det är ju inte säkert att jag kan bli en premium bloggare, men om unika läsare hits me hard, då får jag en garanterad plats där.
Tack för era underbara och söta kommentarer, och tack för era tips om vad jag ska göra.
Visste inte ni ville läsa min "dagens outfit", men erkänn ni gillar mina BLING BLING (hustler och dollar bling)
Erkänn... erkänn dem sitter bra om man har rätt kläder på sig... lol
Natten till lördagen; us swinging on a yacht.
Peace Love & Falafel
Jag behöver era åsikter och stöd!
Hej kära kusiner!!
Igår mailade jag personen som utser premium bloggare till Spotlife! Jag mailade om min blogg, och vad den handlar om, och hur mycket ni stöttar mig med era kommentarer.
Han bad mig att flytta min blogg till Spotlife och ge det en försök i en hel månad (eftersom han gillade den), och om min blogg är tillräckligt bra (för andra läsare, och om min statistik höjer, den är rätt så stor men för att bli premium, måste den blir större) så kommer jag bli en premium bloggare.
En premium bloggare betyder otroligt mycket för mig, efter all slit för denna blogg, så vill jag verkligen satsa på att bli det.
Vad sägs om det? Att låta den här bloggen stå stilla här i en hel månad och flytta mitt pick och pack till Spotlife?
Jag vill gärna att ni stöttar mig, så som ni alltid gjort med era fina kommentarer, sprida vidare den etc etc! Meningen är att se ifall bloggen blir stor, om den är udda och personlig. (men det är den väl?).
Jag måste visa vad denna blogg går för, och ni med era LoveNotes!!
Jalla, vad sägs???
Ska vi?
Big hug yall
Peace Love & Falafel
Igår mailade jag personen som utser premium bloggare till Spotlife! Jag mailade om min blogg, och vad den handlar om, och hur mycket ni stöttar mig med era kommentarer.
Han bad mig att flytta min blogg till Spotlife och ge det en försök i en hel månad (eftersom han gillade den), och om min blogg är tillräckligt bra (för andra läsare, och om min statistik höjer, den är rätt så stor men för att bli premium, måste den blir större) så kommer jag bli en premium bloggare.
En premium bloggare betyder otroligt mycket för mig, efter all slit för denna blogg, så vill jag verkligen satsa på att bli det.
Vad sägs om det? Att låta den här bloggen stå stilla här i en hel månad och flytta mitt pick och pack till Spotlife?
Jag vill gärna att ni stöttar mig, så som ni alltid gjort med era fina kommentarer, sprida vidare den etc etc! Meningen är att se ifall bloggen blir stor, om den är udda och personlig. (men det är den väl?).
Jag måste visa vad denna blogg går för, och ni med era LoveNotes!!
Jalla, vad sägs???
Ska vi?
Big hug yall
Peace Love & Falafel
This is what a I call, a dramaqueen.
lol.
Wish i could give her all the cats so she would stop cry
(Thanks J, for posting this to me)
Peace Love & Falafel
Yesterdays Graduation part 2.
Outfit 2! (dock behöll jag byxorna). Linne från H&M 99 kr.
Vi tänkte överraska Ardita med att matcha...lol
THE MAAN !!
When you go man.. you must go ALL IN! loooool
Hälften av kvällen gick jag runt i uppknäppta fin byxor!! hehe
That's all folks! Finns fler bilder men de är antigen privata.. eller kommer senare.
Peace Love & Falafel
Yesterdays Graduation part 1.
Igår kväll var smacking fun!
Denna studentfest toppade alla studentfester jag någonsin varit på.
Allt från, dansa med mor Eva till att en kompis klädde ut sig till en kille och dansade sleazy dance.
Kära kusiner, jag käkade så mycket igår att jag var tvungen att knäppa upp mina byxor eftersom min mage var så svullen!!! Mådde fruktansvärt dåligt en timme eller två.
Bästa biten var då alla (nästan) reste sig upp och började dansa!! Från barn till gamling. It was nize!
Anyways... sen stack vi till BÅTEN! It was nizeeeeee. Rätt så många unga, men heta.
Igår kväll var en underbar kväll, och idag mår jag piss. Ont i halsen! (rökte 1½ packe igår).
Jag kan inte ens prata längre.
Min dagsoutfit
Koftan köpte jag från H&M för 99 kr! Awesomebilligt. Finns i grå, gul och grön= The G.
Min underbara vän!!!
wiiie!!
Sååå kul det var! En (faktiskt flera) bloggläsare kom fram till mig igår på dagen. Jag blev så glad att jag ströp tjejen! lol. Förlåt!! Men du var helt underbart snäll. Jag önskar jag kunde ha längre tid med er, prata och skoja runt mer. :(
Ps! Utanför Båten, kom två killar och en tjej fram till mig. Jag var sjukt stressad för vi skulle hinna med the ride home.
Roliga var ni dock! Han ene bara "som du dansa". Jag ba dåligt eller? Han ba .. nee nee nej.. jag ba all wiggah way. YOU BETTER ME NOT THINKING THAT. Skrämde skiten ur killen säkert!!
De var awesome kul!
Peace Love & Falafel
Denna studentfest toppade alla studentfester jag någonsin varit på.
Allt från, dansa med mor Eva till att en kompis klädde ut sig till en kille och dansade sleazy dance.
Kära kusiner, jag käkade så mycket igår att jag var tvungen att knäppa upp mina byxor eftersom min mage var så svullen!!! Mådde fruktansvärt dåligt en timme eller två.
Bästa biten var då alla (nästan) reste sig upp och började dansa!! Från barn till gamling. It was nize!
Anyways... sen stack vi till BÅTEN! It was nizeeeeee. Rätt så många unga, men heta.
Igår kväll var en underbar kväll, och idag mår jag piss. Ont i halsen! (rökte 1½ packe igår).
Jag kan inte ens prata längre.
Min dagsoutfit
Koftan köpte jag från H&M för 99 kr! Awesomebilligt. Finns i grå, gul och grön= The G.
Min underbara vän!!!
wiiie!!
Sååå kul det var! En (faktiskt flera) bloggläsare kom fram till mig igår på dagen. Jag blev så glad att jag ströp tjejen! lol. Förlåt!! Men du var helt underbart snäll. Jag önskar jag kunde ha längre tid med er, prata och skoja runt mer. :(
Ps! Utanför Båten, kom två killar och en tjej fram till mig. Jag var sjukt stressad för vi skulle hinna med the ride home.
Roliga var ni dock! Han ene bara "som du dansa". Jag ba dåligt eller? Han ba .. nee nee nej.. jag ba all wiggah way. YOU BETTER ME NOT THINKING THAT. Skrämde skiten ur killen säkert!!
De var awesome kul!
Peace Love & Falafel
